Ishall
För er som inte är ute så mycket så kan jag nu meddela att det fan är glashalt ute. Idag har jag vart med om skadeglädje på hög nivå. När mamma släpte av mig vid skolan idag (efter vi höll på att bli tagna av polisen) så skulle jag precis gå in genom skolans portar men så kollade jag en liten svänga mot vänster mot tennishallarna.. där ser jag två tjejer komma gående och rätt som det är så faller den ena tjejen och drar med sin den andra.. själv höll jag på att dö av skratt så jag fortsätter in i skolan och lägger av mitt asgarv där.
Senare så ska jag och malin gå från körskolan och då rätt som det är så släpper båda min fötter från marken och jag drar tag i malins arm i sista stund.. "det var nära" säger jag och skrattar till lite! jag går ungefär tjugo meter till och SWISCH så halkar mina fötter igen, räddas dock igen. Nu börjar detta bli pinsamt tänker jag för mig själv och tittar mig lite nervöst omkring efter möjliga personer som kan ha skrattat åt mig..
Går av bussen i bruzaholm och beger mig sakta men "säkert" hemmåt på den hala trotuaren. tro det eller ej men då släpper fotfästet och då hade jag inte längre någon Malin att hålla fast i utan snabbtänkt som jag är så slänger jag mig mot lycktolpen som står en alvmeter ifrån mig och kråla mig upp från knäsittandes (fort som fan). Jag fortsätter sedan famåt och kommer till min backe, där ser det helt okej ut idag, det är tom grus och asfalt.. "vad skönt" säger jag till mig själv och börjar färden upp. mitt i backen är det dock en osynlig liten isfläck.. tro det eller ej men där slår jag omkull och får in stenar i hela handen.. DET ÄR INTE MIN DAG IDAG!!
Nu ska jag på vattengympa med laget, kanske drunknar.. vem vet?
Nataaliiie
Senare så ska jag och malin gå från körskolan och då rätt som det är så släpper båda min fötter från marken och jag drar tag i malins arm i sista stund.. "det var nära" säger jag och skrattar till lite! jag går ungefär tjugo meter till och SWISCH så halkar mina fötter igen, räddas dock igen. Nu börjar detta bli pinsamt tänker jag för mig själv och tittar mig lite nervöst omkring efter möjliga personer som kan ha skrattat åt mig..
Går av bussen i bruzaholm och beger mig sakta men "säkert" hemmåt på den hala trotuaren. tro det eller ej men då släpper fotfästet och då hade jag inte längre någon Malin att hålla fast i utan snabbtänkt som jag är så slänger jag mig mot lycktolpen som står en alvmeter ifrån mig och kråla mig upp från knäsittandes (fort som fan). Jag fortsätter sedan famåt och kommer till min backe, där ser det helt okej ut idag, det är tom grus och asfalt.. "vad skönt" säger jag till mig själv och börjar färden upp. mitt i backen är det dock en osynlig liten isfläck.. tro det eller ej men där slår jag omkull och får in stenar i hela handen.. DET ÄR INTE MIN DAG IDAG!!
Nu ska jag på vattengympa med laget, kanske drunknar.. vem vet?
Nataaliiie
Kommentarer
Trackback